• Stepping Stones Kottla

Sabina Ddumba imponerar med albumet Homeward Bound

By Maja Hebeler.



Pop, gospel, dansvänliga upptempo låtar och mäktiga ballader. För fyra år sedan släppte Sabina Ddumba sitt utmärkta debutalbum Homeward Bound.



Albumet inleds med låten Time. Det första jag reagerar på är Sabinas imponerande röst, hon kan verkligen sjunga. Det är en upptempo poplåt med en dansvänlig refräng. Låten kan kännas något upprepande ibland, men bryggan ger lite variation. I sin helhet är den bra!

Nästa låt har samma titel som själva albumet, Homeward Bound. Jag tycker att versen börjar aningen entonigt, men när refrängen tar vid får man höra Sabinas vackra röst komma fram och lyfta hela sången som blir riktigt bra. Man liksom gungar med i den perfekta mixen av långsamma och snabba takter.

Loyal Royal börjar med lite lugnt instrumentspel. Själva låten är absolut inte dålig, men den fastnar inte heller riktigt. Efter ett tag blir refrängen något tjatig, men kören i bakgrunden gör den lite bättre.

Did It for the Fame är en schysst låt vars melodi med synt och trummor fastnar direkt. I refrängen hörs även en annan röst i bakgrunden, vilket ger sången en extra dimension. Vissa kanske skulle reagera på det Sabina sjunger: “I did it for the fame”, och fråga sig om det är sanningen. Men när hon var med i programmet Så mycket bättre berättade hon att låten handlar om hennes motsats. Jag tycker om den!

Kingdom Come har ett härligt gung genom hela låten. Versen, som nästan påminner mig lite om reggae, följs av en stark refräng. I början sjunger Sabina om en svår uppväxt men avslutar positivt med “There's a happy ending for truth” och I'm gonna love you till my heartbeat done”. Det var fint!


Följande låt på albumet är I Cry, en lugnare och dystrare sång om man jämför med de föregående. Texten här berör mig mer. Sabina sjunger bland annat “I’m tired of darkness” och “Make me hope”. Jag tror att den handlar om att hitta hoppet i svåra tider, vilket känns viktigt, kanske speciellt just nu. Den fina fiolen i bakgrunden och den storslagna refrängen gör låten ganska mäktig på något sätt.

Så fort Not Too Young har spelat klart vill jag höra den igen. Detta är helt klart albumets bästa låt. Det upplyftande spelet av piano, fiol och trummor får en att fastna direkt i låten. Versen bygger upp mot en mäktig refräng med gospelkör i bakgrunden, vilket jag gillar. Dessutom har texten ett fint budskap om att man ska följa sitt hjärta, gå sin egen väg och ta sina egna beslut. Hon sjunger “I’m not too young, to know what love is”. A cappellan i bryggan lyfter den underbara låten ytterligare. Jag gillar den väldigt mycket! Att det är sången som Sabina slog igenom med kan jag verkligen förstå.


Låten Want startar stillsamt med pianoackord. Efter den något tråkiga versen blev jag faktiskt väldigt positivt överraskad av en riktigt bra refräng med stark bas, schysst melodi och såklart Sabina som sjunger så proffsigt. Det är en dansvänlig sång som växer ju mer man hör den, skulle jag säga. Jag gillar den!

Albumet fortsätter att imponera med låten Effortless som börjar suveränt med piano och trummor, återigen. Sabina och hennes gospelkör sjunger i den utmärkta refrängen “Cause we float like the river, bring sweet to the bitter” och “If we fall then we get up”. Den sista meningen kommer jag ihåg, jag tycker att det är ett fint budskap som man vill sjunga med i. Man blir glad av den. Vad mer kan jag säga? Det är en jättebra låt!

Jag är lite tveksam till låten Runaway, helt ärligt. Det är mycket som händer väldigt fort i sången, jag har lite svårt att hänga med i musiken och i det Sabina sjunger. Det är en något tjatig men trots allt glad låt, vilket är härligt. Tack och lov för den mer lugna och varierade bryggan som får låten att lyfta lite.

Den sista låten på albumet är Scarred for Life - Acoustic Version. Den är väldigt fin, precis som originallåten. Jag gillar verkligen melodin med gitarren. Sabina har åter med en kör i bakgrunden som tar låten till en högre nivå. Den börjar lugnt men fortsätter växa, med en vacker brygga som får den att ta en mer positiv vändning för en stund. Texten i den här låten är nämligen sorglig, men betydelsefull. Sabina sjunger “It almost felt alive again, now this struggle long and vain” och “Baby I am scarred for life”. Jag tror att den handlar om en svår relation till en närstående person. Trots allvaret måste jag le i sista refrängen, den fina låten är ett mycket bra avslut på ett mycket bra album.

För att sammanfatta Homeward Bound skulle jag ge albumet fyra av fem stjärnor. Det är ett lysande album med många blandade låtar. Innehållet varierar mellan upptempo pop och långsamma ballader, instrumentspel och gospel, dansvänlig musik och betydelsefull text. Därför kan jag inte komma på ett specifikt tema för albumet, men det saknar jag inte. Jag gillar variationen. Den sista stjärnan saknas på grund av vissa låtar som jag inte riktigt tycker höll samma kvalitet som de andra, däribland Loyal Royal och Runaway. Dessa vägs dock upp av de underbara Not Too Young, Effortless och den akustiska versionen av Scarred for Life. Jag uppskattar verkligen att lyssna på det här albumet. Sabina Ddumba imponerar!