• Stepping Stones Kottla

Förtjänade verkligen albumet Quel Bordel en Grammy?

By Arvid Sjödin.



Christian Falks album Quel Bordel utsågs till årets album på grammisgalan och rankades av Sonic Magazine som de 48:e bästa albumet någonsin i Sverige. Var albumet verkligen så bra?


Christian Falks musikkarriär började på 80-talet. Falk började som basist i rockgruppen Imperiet tills dem splittrades 1988. Efter splittringen så gick Falk vidare i musiklivet och började arbeta som producent. Han blev inte vilken producent som helst, han producerade musik i Nicaraguas enda musikstudio. Falk flyttade hem efter ett par år och fortsatte sin karriär i Sverige. Han blev en framgångsrik producent i Sverige och producerade bland annat Robyn, Neneh Cherry, Papa Dee, Petter och Kayo. Under denna tid så släppte inte Falk något album eller singel för sig själv. Han producerade bara andra artisters musik. De tog nästan 10 år för honom att släppa något själv. 1999 släppte Falk sitt första album, Quel Bordel, som exploderade i musik världen. Albumet var fantastiskt och Falk belönades med tre grammisar: Bästa producent, bästa modern dans och bästa album. I albumet medverkande bland annat Robyn, Titiyo, Neneh Cherry och Demetreus. Albumet rankades också av Sonic Magazine som det 48:e bästa svenska albumet någonsin. Låten “Make it right” blev en riktig house klassiker och är en väldigt bra låt. Dock så bestod inte hela albumet av just den låten, det fanns nio låtar till i albumet och hur bra var de egentligen?

Albumets första låt,“Remember”: Låten är gjord i B Moll, vilket betyder att låten är lugnare och djupare. Sångerskan Robyn är med och sjunger i denna låt. Låten är inte hetsig och det anpassar sig Robyn till. Genom låten hör man ett trumbeat i ganska högt tempo. 120 BPM. Dock så sjunger Robyn så lugnt och det är ett stråkinstrument som spelar väldigt harmoniskt under låten. Det här gör så att låten inte uppfattas som så snabb. Personligen, är detta inte en så bra låt. Låten är tråkig samt enformig. Låten berör inte känslorna. Dock så är låten viktig för albumet. “Remember” är som albumets intro. Det är en lugn låt som introducerar en till albumet. Dock ska ett intro ge intresse men låten är inte intressant. Tempot i albumet är relativt likadant, denna låt visar då vilken tempo som ungefär kommer vara i albumet eller tempot på de kommande låtarna. Den musikaliska sidan på denna låt är väldigt utvecklad. Robyns sångröst och det vackra ljudet från stråkinstrumentet blandat med ett modernt trumbeat och synth spel med special ljud. Det är därför Falk vann tre grammis

överhuvudtaget. Hans ideer om ljud var så utvecklade och speciella så folket älskade det. Dock personligen, är inte detta Falks bästa låt.

Låt nummer två, “Leave me”: Låten introduceras med en bastrumma och en bas som sedan fortsätter genom hela låten. Man hör direkt att låten har ett snabbt tempo, 124 BPM. Låten känns mer glad än “Remember” eftersom man hör sångerskan Yavahn sjunga harmoniskt. Efter 10 sekunder kommer en synt in i låten och spelar samma musikstycke genom låten. Sångerskan Yavahn fortsätter att sjunga genom låten. Låten är bra, bättre än “Remember” iallafall. Det är högre tempo, vilket gör det roligare att dansa till. Introt, versen, bryggan, refrängen och outrot hörs tydligt. Det gör låten mer intressant och tydlig. Personer som lyssnar på låten vet vart de befinner sig. Låten saknar dock ett stick. Det gör låten för enformig. Det skulle vara perfekt med något som bryter mönstret i låten. Istället för att en synt skulle spela samma stycke genom hela låten så skulle den kunna brytas av något stråkinstrument eller stränginstrument. Genom det skulle låten vara mycket mer underhållande. För albumet är denna låt viktig. Det är som den andra delen av introt för albumet. Tempo är lite högre än “Remember”. Det är för att väcka intresse hos lyssnaren men låten är fortfarande ganska lugn och enformig. Det är precis så det ska vara i introt. Generellt, var låten ganska bra men Falk kunde bryta mönstret i låten för att få den mer intressant. Från albumets perspektiv så var det viktig att inte bryta mönstret eftersom denna låt är som introt för albumet.

Låt nummer tre, “Calling you”: Direkt hör man att låten är lugn och långsam. Låten börjar med ett långsamt synt stycke där sångerskan , Jevetta Steele, sjunger väldigt lugnt. Låten är i 78 BPM. I låten slängs man direkt in i versen sedan direkt in i refrängen. Det mönstret repeteras tre gånger tills ett kort outro kommer. Låten är bra. Steele sjunger utmärkt och har en väldigt vacker röst. Synt stycket är med genom hela låten men under refrängen kommer det in ett väldigt simpelt stycke med slaginstrument. Produktionen i låten är ganska simpel men Steeles röst gör låten att låta mycket mer avancerad. Denna låt är som albumets vers. Energin ha sjunkit jämfört med introt. Textmässigt så är denna text mer berättande än låtarna innan och budskapet förs fram mer. Det är exakt så en vers ska vara. Lågt tempo med en berättande text. I refrängen så sjunger steele, “ I am calling you.” Berättaren skriver att personen har problem i livet och söker, “you”, för att få hjälp med problemen. Generellt är låten bra. Låten är också uppskattad av andra eftersom att det är en av Falks mest lyssnade låt på Spotify.

Låt nummer fyra, “Moody”: Direkt hör man att låten kommer vara energisk. Sångerskan Neneh Cherry sjunger frasen, “like this, like this, like this”, för att pigga upp låten. Sedan kommer det ett bas stycke blandat med en tamburin som spelar samtidigt. Det här skapar ett uppiggande ljud. Låten fortsätter sedan med att Cherry sjunger om hennes “Moody” dag och stycket med bas och tamburin fortsätter genom hela låten. Låten är ganska bra. Den är uppiggande, går att dansa till men generellt ganska tråkig. Personligen, skulle det vara bra om Falk skulle ha med en synt som spelade Dur ackord. Det skulle göra så att låten blev gladare och roligare att lyssna på. Den här låten är som albumets brygga. Det är ett crescendo från låten innan vilket det ska vara i en brygga. Den här låten bygger också upp till refrängen. Refrängen har mycket energi och det är det bryggan bygger upp till. Den här låten är alltså väldigt viktig för albumets struktur. Generellt är låten ganska bra. Som sagt, det skulle vara intressant om Falk skulle ha Dur Ackord med i låten. Det viktigaste är dock att den passar in i albumets struktur.

Låt nummer fem, “Make It Right”: Helt klart den bästa låten i albumet. Denna låt blev en riktig house hit och spelades över hela värld. Låten är uppbyggd av ett flertal ackord på piano och ett pianostycke som fortsätter genom hela låten. Ackorden är bland annat: B, D#m7, A, C#7, F#m7, Amaj7 och C#. Dessa ackord är helt perfekta för låten. De är starka och ger ut mycket energi. Till dessa ackord har han ett väldigt simpelt pianostycke som han blandar med congo trummor. Att denna låt blev en house klassiker var en självklarhet. Den har allt house söker. Sångaren Demetreus som sjunger i låten passar perfekt till soundet som Falk har skapat. Demetreus har en lugn, djup och speciell röst. I låten sjunger han om att han har träffat en tjej på en klubb och därefter ska hem till honom. Det är roligt att låten handlar om en klubb, när denna låt blev värsta klubblåten som alla klubbar spelade. Från albumets perspektiv så är detta albumets refräng. Det är den här låten man kommer ihåg jämfört med de andra albumet. Det är också här energinivån är som högst, vilket det ska vara i en refräng. Generellt är detta en helt fantastisk låt, den är perfekt att dansa till och man får mycket energi. Den får 5 av 5 alla dagar i veckan.

Låt nummer sex, “Inside Your Love”: Den andra delen av albumets refräng. Låten definitivt gjort för house och det kan du höra genom ackorden Falk väljer att spela. Det är så kallat, “deep house”. Falk har gjort om ljudet på ackorden så de låter lite “space” aktiga och djupare än vanligt. Låten är bra, dock inte lika bra som “Make It Right”. Den här låten är dock lugnare. Det känns som att Falk gjorde först “Make It Right” för att energin i publiken skulle höjas och alla skulle dansa. Sedan spelar han den här efter, den är lugnare men på samma house spår som låten innan. Vilket gör att de går ihop med varandra. Det är därför denna låt är albumets andra refräng. I låten sjunger Stephen Simmonds som också har en speciell röst. Det är nog han som gör hela låten lugnare eftersom soundet i både “Make It Right” och den här är ungefär likadana. “Inside your love” har till och med högre BPM än “Make It Right”. Det betyder att det är Stephen Simmonds som gör låten lugnare och det är det som är bra. Låten är bra, fungerar att dansa till och är bara generellt skön att lyssna på.

Låt nummer sju, “Twisted in the wind”: Direkt hör man att denna låt kommer vara lugn. Låten börjar med ett lugnt synth spel med durackord. Durackord gör ofta låten glad samt energisk fast denna låt är inte så. Det är för att trumbeatet under hela låten är harmoniskt. Tempot är snabbt men kombinationen är synth spelet och trummorna samt lite gitarr i bakgrunden gör denna låt lugn. Sedan sjunger Demetreus som också sjunger i den fantastiska låten “Make It Right”. Som sagt, Demetreus har en väldigt lugn, djup och speciell röst vilket gör att hans röst verkligen passar in i denna låt. Låten är dock väldigt enformig och saknar något som bryter mönstret av trummorna, synthen och gitarren. Låten saknar ett stick. Dock så är denna låt albumets stick. Först av allt, så är låten i dur. Nästan alla låtar innan spelas i moll. Låten har ett väldigt snabbt tempo som också bryter albumets mönster. Det är en annan typ av karaktär i denna låt jämfört med låtarna innan, soundet är helt annorlunda. Personligen är låten tråkig eftersom att den är enformig och inte så piggande men den är viktig för albumet. Personligen är inte det här en låt som man lyssnar på, på sin fritid. Den skulle varit bättre om något speciellt skulle ske i låten, den är annars så enformig och tråkig. Som sagt, låten är viktig för albumets struktur.

Låt nummer åtta, “Daylight”: Man hör direkt att låten kommer att vara glad och energisk. Låten börjar med ett simpelt och snabbt trumbeat kombinerat med simpla dur ackord. Dur ackord gör ju ofta att låten blir glad och det hör man i låten. Efter ungefär tio sekunder så börjar en tvärflöjt spela. Tvärflöjten spelar så som de låter i djungeln, man tänker på djungeln när man hör den spela. Det är förmodligen lite udda att säga så, men de låter bra. Efter ett tag försvinner djungel känslan där då en synth spelar. Falk har gjort om synthens ljud så att de låter väldigt futuristisk men också glatt. Det simpla trumbeatet och dur ackorden fortsätter genom hela låten och gör låten väldigt bra. Sångerskan Cindy är med och sjunger i denna låt. Hon är duktig och dur melodier passar verkligen hennes röst, därför är hon perfekt för denna låt. Låten skapar sommarkänslor, vilket är stort plus i kanten. Det gör låten härlig. För albumet är låten förmodligen den sista refrängen/versen innan outrot. Låten har mycket energi och är snabb men har inte samma refräng känsla som, “Make It Right” och “Inside Your Love”. Generellt är låten bra och man diggar den. Låten är absolut topp fem av låtarna i albumet. Något som är väldigt intressant med den här låten och “Twisted in the wind” är att båda låtarna är i samma tonart, de är i D-Dur. Låtarna är också ungefär i samma tempo. Det intressanta är att känslan i låtarna är helt annorlunda. “Twisted in the wind” är väldigt lugn och inte alls energisk medans “Daylight” är glad och väldigt energisk, fastän att de är i samma tonart. Det här visar på hur mycket de olika instrumenten kan förändra en låt. Personligen föredrar jag “Daylight”, det är en mycket bättre låt.

Låt nummer nio, “Celebration”: Direkt hör man att låten kommer vara lugn och skön att lyssna på. Man introduceras till ett simpelt gitarrspel kombinerat med ett fåtal synth tangenter som spelas. Det kommer sedan att trumbeat som fortsätter genom hela låten. Det spelas också dur noter av en synth. Detta gör låten glad men också lugn när gitarren är med och spelar. Tempot i låten är snabbt men när trummorna kombineras med gitarren så blir det lugnare och skönare att lyssna på. Den kända sångerskan Titiyo är med och sjunger i låten. Titiyo har en väldigt lugn och harmonisk röst vilket verkligen passar in på den här låten. I låten så hör man bakgrunds röster som sjunger och Titiyo fortsätter sedan vad rösterna sjunger. Detta gör låten intressant. Eftersom att låten är så lugn och skön så känns det som att låten är som albumets outro. Låten är ett bra avslut för albumet då den är lite glad men samtidigt lugn för att se tillbaka på låtarna som har spelats innan. Låten är bra och skön att lyssna på. När man lyssnar på hela albumet samtidigt så känner man att det är här det tar slut men det gör det ej. Det finns en till låt i detta fantastiska album.

Låt nummer tio, “Quel Bordel”: I nästan alla album så är det nästan alltid en låt som har samma namn som albumet. Personligen tror man att den här låten kommer vara den bästa och mest speciella eftersom att den är gjord i albumets namn. Den här låten är dock inte albumets bästa, men absolut albumets mest speciella. Låten börjar med ett svagt ljud av ett instrument som liknar ljudet av en “cowbell”. Sedan kommer ett tungt samt simpelt trumbeat som fortsätter genom låten. Efter det kommer ett synth spel som spelar moll ackord, dock så gör kombinationen av alla dessa instrument att låten uppfattas som glad. Sedan kommer det en trumpet som spelar väldigt högt men också vackert. Trumpetens spel passar perfekt till alla instrument som fortfarande spelar. Sedan kombineras trumpetens spel men en annan typ av blåsinstrument som låter mörkare. Under alla dessa instrument som spelas så hör man också lite djungel toner, det låter som ljud av djur i djungeln. Låten bara byggs på och byggs på. Sedan efter ungefär en minut så avslutas trumpetspelet och en synth med ett futuristisk ljud spelar. Djungel Tonerna, bjällran och trumbeatet är fortfarande kvar. Efter ett tag så kommer trumpetspelet tillbaka. Man märker direkt att den här låten är gjord av Falks mest musikaliska sida. Låten är instrumental, alltså det är ingen som sjunger. Allt i denna låt bryter alla mönster som har varit i låtarna innan. Låten passar inte in i albumet som helhet men personligen är det bra att låten finns där som ett avslut. Låten visar att Falk inte är vilket producent som helst utan han kan göra otroliga ljud med kombinationer av speciella instrument. Det gör albumet så fantastiskt.

Var albumet verkligen så fantastisk som Sonic Magazine skrev att det var? Ja, albumet var fantastisk. Det är inte en 5 av 5 men det är en 4 av 5. Det finns vissa låtar i detta album som är tråkiga enformiga och skapar inte känslor, men andra låtar i albumet gör det. Du som läser har förmodligen märkt att jag har sett albumet som en hel låt. Albumet har ett intro, vers, brygga, refräng, stick och ett outro. Därför är albumet så bra eftersom att alla låtar är viktiga för sammanhållningen. Utan “Leave Me” , som personligen inte var bra alls, skulle inte albumet ha ett kopplet intro. Alla låtar är viktiga för albumet, förutom “Quel Bordel”. Den mest speciella låten av dem alla. Som sagt, denna låt visar att Christian Falk inte är vilket producent som helst. Han visar att han kan skapa helt fantastiska ljud av så udda instrument. Det är det Falk vill visa med detta album. Han vill visa folket att han är speciell producent som skapar låtar som ingen annan kan skapa. Han vill visa folket att han inte bara producerar andras låtar, han skapar också. Det vill Falk visa i detta album. Lyckades han? Ja, han vann tre grammisar och albumet rankades som de 48:e bästa svenska albumet någonsin. Man kan lugnt säga att Christian Falk lyckades med sin musikkarriär. Falk var fantastisk producent som fortsatte att göra egen musik efter detta album och han vann fler grammisar. Dock tog hans musikkarriär slut 2014 då han dog av bukspottkörtelcancer. För att avrunda allt så är Falks album “Quel Bordel” ett fantastiskt album och Christian Falk var en fantastisk producent som hela musiksverige kommer att komma ihåg.

Tack för mig.

https://tunebat.com/Info/Remember-Christian-Falk-Robyn/0rsLFyquB0HEXcL7ePgza9

https://www.studieframjandet.se/musikakuten/att-spela-musik/meny-3/latens-komponenter/